Nu är det söndag kväll och jag har precis kollat igenom vad som står på agendan för veckan och då slår det mig också att det måste inhandlas en del middagsmat. Jag tycker alltid att det är lika svårt med matplaneringen inför veckan, oftast står jag där på ICA efter jobbet, trött och hungrig och med en dotter som vill hem och då är det sannerligen inte lätt att känna någon större inspiration. Ett tag ryckte vi upp oss och försökte göra veckomatsedlar, men det rann dessvärre ut i sanden. Nu känner jag dock att det är dags för oss att göra ett nytt försök, så vi får någon ordning på det här. Det är inte skoj att stå i butiken varje dag och fundera på vad man ska ha till middag. Så mycket enklare om det redan är bestämt och inhandlat!
Så nu ska jag sätta mig och surfa runt i cybervärlden och se om jag hittar några enkla och goda recept att ta till och så gå ner till ICA i morgon och inhandla diverse ingredienser. Det är aldrig för sent att förbättra sig! (För övrigt mottages recept tacksamt)
Så kom dottern hem med det fulländade receptet på korv stroganoff, det lyder som följer:
Jag har en ohyggligt svår nöt att knäcka – att göra lika god korv stroganoff som skolan! När jag gick i skola var korv stroganoff min allra bästa maträtt bland skolmaten. Det var ingen mat som någonsin gjordes hemma hos oss, så jag hade liksom inget annat att jämföra med – men den var verkligen mums. Nu när dottern går i skolan är också hennes favoriträtt korv stroganoff. Det är en maträtt som vi brukar göra här hemma, men ingenting verkar slå skolans. Jag slår ibland nästan knut på mig själv för att få den att bli rätt, jag gjort den på mjölk, på grädde, med redning, utan redning, med äpplen, utan äpplen, med endast lite tomatpuré, med mycket tomatpuré, med chilisås, utan chilisås – ja, alla tänkbara knep har jag tagit till, men nej…den smakar inte detsamma. Jag har till och med gått så långt att jag förhört mig om exakt hur korvbitarna är skurna, men inte ens det stämmer.