RSS Feed

Posts Tagged ‘Föräldraskap’

  1. Än slank han hit och än slank han dit…

    november 5, 2010 by mammispammis

    Igår hörde jag en tonårstjej som satt med några kompisar på bussen. Hon pekade först åt ena hållet och sa ”Där bor pappa” och sedan pekade hon åt andra hållet och sa ”Där bor pappa”. Då funderade jag ”Men vart bor DU då?”. Jag råkar veta vem den där tjejen är, att hennes föräldrar är skilda och att hon bor varannan vecka hos dem. Är det så varannan vecka-barnen upplever det? Att det bara är mamma och pappa som bor någonstans och själva bor de ingenstans, eller?

    Category Okategoriserade | Tags: , | 3 Comments

  2. Återkommande funderingar

    oktober 29, 2010 by mammispammis

    Barnkalas och andra fester som barnen ordnar för sina kompisar kan sannerligen ställa till den del gissel och funderingar. Måste man bjuda alla från klassen? Alla tjejer? Hur många är det okej att utesluta? Ett år sa dottern att hon ville bjuda alla tjejer i sin klass, men efter en stund ställde hon frågan ”Kan man bjuda alla utom X för hon bara bråkar med alla?”. I ärlighetens namn måste jag säga att jag förstod frågan, det handlade om en tjej som ställde till mycket trubbel, tog all plats genom att skrika, gapa och slåss mest hela tiden. Men självklart blev svaret till dottern att så får man inte göra, man kan inte bjuda alla utom en, det är inte snällt. Sedan kom mina egna funderingar, vart går gränsen, hur många kan man ställa utanför? Om du har blivit bjuden av någon på kalas eller fest, är det då en självklarhet att du måste bjuda igen nästa gång du själv har kalas?

    På skolan har de pratat mycket om det här med fester och kalas, det är förbjudet att dela ut inbjudningskort när man är på skolan eller fritids, sånt får man sköta på fritiden och det tycker jag är jättebra. Vi har också pratat här hemma om att det kanske inte är så bra om de går och pratar vitt och brett om de fester de ska ha eller är bjudna till, för då kan det alltid vara någon som blir ledsen och känner sig utanför, eller som t.o.m blir arg för att den inte har blivit bjuden. Det har hänt nu – dottern ska bjuda hem sina sex bästa kompisar i klassen på Halloweenparty och någon av dem har ”råkat” prata om det på skolan och en tjej har blivit alldeles rosenrasande för att hon inte har fått någon inbjudan. Det här handlar om ovan nämnda tjej, hon som bråkar så mycket, och dottern umgås i princp aldrig med henne. Hon har haft hem henne några gånger och också varit hem till henne, men det har inte varit roligt då det oftast har varit mycket gnäll och bråk. Den här tjejen hamnade dessutom i slagsmål med en av dotterns bästa kompisar för bara några dagar sedan och det är också en av anledningarna till att dottern ej vill ha hit henne. Dottern har tidigare bjudit henne på kalas och också blivit bjuden på kalas till henne, men den här gången kände hon alltså inte för att inbjuda henne.

    Ska vi tvinga våra barn att umgås med sådana de ej vill? Måste de alltid bjuda in en som tidigare bjudit in dem? Självklart skulle jag inte tycka att det var okej om det var en och samma person som alltid ställdes utanför fester som ordnas av klasskamrater, men så är inte fallet i den här frågan.

    Nu när jag tänker efter tror jag att jag skrivit något i det här ämnet tidigare, men eftersom det blev aktuellt i dagarna igen så kände jag att jag hade ett behov av att skriva om det igen.

    Category Okategoriserade | Tags: ,, | 8 Comments

  3. Tystnad råder

    oktober 26, 2010 by mammispammis

    Jag och maken tittade av en händelse på tv-programmet Skolfront och insåg att den metod som dotterns skola använder sig av i ämnet livskunskap är starkt ifrågasatt och det finns en massa frågetecken runt den metoden och dess upphovsman. Efter att ha kollat på det här tv-programmet skickade vi ut ett mejl, med länk till programmet, till samtliga föräldrar i klassen och också till rektor och berörda lärare. Jag poängterade i mejlet att vi inte på något vis kritiserar de pedagoger som jobbar med våra barn, utan endast tycker att det är viktigt att vi föräldrar, och också berörd personal, är medvetna om de diskussioner som förs och att det var anledningen till mitt utskick.

    Nu sitter jag här och funderar över den tystnad som råder och då menar jag från skolans håll.  Den lärare som de har i ämnet livskunskap hade för dottern berättat att hon nästan inte kunnat sova på natten efter att hon sett länken jag skickat, för hon hade blivit så illa berörd. Varken hon, rektor eller den andra läraren har hört av sig till mig och tackat för tipset eller i övrigt kommenterat det jag skickat. I vanliga fall brukar jag alltid få någon typ av respons när jag skriver något, men alltså inte denna gång. Det är fullständigt tyst. Jag kan faktiskt tycka att det är lite märkligt och jag undrar vad det beror på. Vi uppmanas hela tiden att vara delaktiga i våra barns skola; komma på besök, föra en dialog etc och jag har alltid varit väldigt aktiv när det gäller dotterns dagis- och skolgång för jag tycker att det är mitt ansvar som förälder. Men nu står jag här och funderar vad som hände; gjorde jag något fel? Blev det för obekvämt för dem? Jag vet inte vad de känner, men jag känner mig väldigt besviken.

    Category Okategoriserade | Tags: ,, | 5 Comments

  4. Svar på tal

    september 18, 2010 by mammispammis

    Det rör sig mycket i dotterns lilla huvud, hon har önskemål om i princip allt. Det är husdjur, ny mobiltelefon, resor, aktiviteter, godis, smink – jag blir till slut alldeles matt. Efter att ha hört allt detta till leda varje dag, hela tiden så kom det ett nytt önskemål idag. ”Kan inte jag få åka in till stan ensam och gå på Kicks och köpa smink?”. ”Nej, jag tycker att du är för liten för det. Men vi kan åka in tillsammans så du kan köpa det där nagellacket som du vill ha” svarade jag. När jag fick lite suck och stön till svar dristade jag mig till att fråga ”Finns det någon enda i din klass som får åka in själv till stan och handla?”. Snabbt kom svaret ”Nej, men någon måste väl bli den första och det kan vara jag”! Och visst har hon ju rätt, någon blir den första, men jag tänker i alla fall se till att hon inte blir den första än på ett tag i alla fall. Som 9-åring är hon ändå lite för ung för att ge sig ut på ett sånt äventyr.

    Hon är kvicktänkt den lilla damen och har svar och argument på i princip allt, skoj men ibland lite tröttsamt.

    Category Okategoriserade | Tags: , | 4 Comments

  5. Mitt barn – mitt allt

    augusti 28, 2010 by mammispammis

    Det finns inga perfekta människor och således heller inga perfekta föräldrar. Men de allra flesta människorna försöker ju ändå göra sitt bästa efter de förutsättningar som finns. En dag kanske min dotter kommer att tala om för mig att hon tyckte att jag skötte mitt föräldraskap dåligt, hon kanske har upplevt sin barndom som mindre bra och tycker att hon på något vis kommit till skada. Hur skulle jag reagera då? Skulle jag surna till, svara emot och sedan idiotförklara henne – avfärda hennes upplevelse och dessutom tala om för henne att det hon säger inte är sant? Om hon skulle säga till mig att hon inte vill veta av mig längre, inte ha någon kontakt med mig – skulle jag då bara lägga locket på och låta det vara på det viset?

    Självklart hoppas jag att detta aldrig kommer att hända, för det vore nog det allra värsta som skulle kunna ske. Men OM det någon gång skulle bli så hoppas jag att jag kommer att agera som den vuxna i vår relation, för hur gamla jag och dottern än blir så är det ju ändå jag som är den mest vuxna, föräldern. Jag önskar innerligt att jag då gör allt som står i min makt för att försöka reparera den skada som skett, lyssnar till det hon har att säga hur ont det än gör, försöker få till en medling så att vi kan lyssna på varandra och försöka förstå varandra. Jag vill kunna vara den som säger ”Jag hör vad du säger och jag tar din upplevelse på största allvar. Vad kan vi göra för att du ska må bättre och för att vi ska kunna gå vidare”. Jag vill också kunna säga det viktigaste ordet av alla – förlåt.

    Jag vill aldrig bli en människa som låter min stolthet gå före försök till förståelse och försoning – för då tror jag att det i slutänden ändå blir jag som står där ensam och bitter.

    Category Okategoriserade | Tags: ,, | 5 Comments

  6. Tänkvärt

    augusti 12, 2010 by mammispammis

    Snubblade över en fin dikt:

    Dina barn tillhör dig inte
    (av Khalil Gibran)

    Dina barn tillhör dig inte
    de är söner och döttrar av själva livets längtan
    De kommer genom dig, men inte från dig
    och fastän de är hos dig tillhör de dig inte.

    Du kan ge dem din kärlek, men inte
    dina tankar, ty de har egna tankar.

    Du kan hysa deras kroppar, men inte
    deras själar, ty deras själar befinner sig i
    morgondagens land, som du inte
    kan besöka, inte ens i dina drömmar.

    Du kan sträva efter att likna dem
    men försök inte att göra dem lika dig själv

    Ty livet går inte tillbaka
    och dröjer inte vid igår.

    Category Blandat | Tags: , | 1 Comment

  7. En klok mans åsikter om amning

    augusti 3, 2010 by mammispammis

    Min hjälte för dagen är Daniel Pernikliski som skriver så klokt i sin krönika. Han fattar precis, jag kunde inte ha skrivit det bättre själv.

    Jag har själv varit i den situationen att amningen blev näst intill en mardröm, men det är inget man så gärna pratar om verkar det som. I föräldragruppen som vi gick innan dottern föddes nämnde barnmorskan inte med ett ord att det kunde uppstå problem. Hon fick det att låta som att amning var det mest naturliga och självklara och enkla som fanns, det liksom bara skulle ske helt automatiskt – utan några bekymmer. När jag tänker tillbaka på BB-tiden är det enda jag minns hur personalen sprang in och ut i vårt rum, de drog och slet och klämde i mina bröst, den ena förordade amningsnapp, den andra förkastade densamma – allt var ett enda hysteriskt virrvarr kring amningen. Vår sköterska på BVC såg ut ungefär som om jag meddelat att jag strypt mitt barn när jag berättade för henne att jag fått rådet från amningsmottagningen (för övrigt den mest kloka människa jag träffat i dessa sammanhang) att jag skulle börja ge ersättning i stället för att amma. Men den lättnad och det lugn som infann sig hos mig när jag fått det rådet överväger precis allt, våra matstunder blev lugna och mysiga i stället för uppstressade, skrikiga och näst intill hysteriska och jag behövde inte längre gruva mig varje gång jag visste att det var dags att ge dottern mat.

    Dottern fyller nio om några dagar och hon har alltid varit en högst välfungerande liten unge och hon har inga allergier och inga sjukdomar, trots den lilla mängd modersmjölk hon lyckats få i sig. Men ändå känner jag alltid ett litet styng i hjärtat när jag tänker på hur jag misslyckades med det allra mest primära – att ge mitt eget barn mat. Skulle vi börja prata lite mer om det här så kanske inte andra mammor skulle behöva känna likadant som jag – så därför gör det mig så glad när jag får läsa Pernikliskis kloka ord.

    Category Blandat | Tags: , | 7 Comments

  8. Vems är ansvaret?

    juli 29, 2010 by mammispammis

    När en flicka blir biten i tårna av en varg i en djurpark – då börjar man genast prata om djurparkens ansvar. När ett annat barn ramlar och slår sig illa i en klätterställning – då ställs kommunen som äger lekparken till svars.  

    Jag bara undrar – vart tog föräldrarnas ansvar vägen? Vi måste väl ändå kunna se till våra egna barns säkerhet, lära dem hur man uppför sig på olika platser, att det kanske inte är så himla bra att peta in ett finger eller några tår innanför ett galler där rovdjur vistas. Och har jag ett pyttelitet barn, ja då kanske jag inte ska lämna honom/henne utan tillsyn på badplatser, lekparker osv utan vara med och hålla ögonen på vart jag har mitt barn.

    Category Blandat | Tags: , | 5 Comments

  9. På spaningsuppdrag

    juni 22, 2010 by mammispammis

    Jag är ute på spaningsuppdrag. Då dottern allt för många gånger har rapporterat om konstiga människor hon stött på på de olika barnspelsajterna på nätet känner jag att det är dags för mig att ge mig in i den världen och se vad som händer. Hon har haft de som bett henne slå på webbkameran, bett om hennes MSN-adress och som gentjänst för det erbjudit henne ”saker” och ”gåvor”. På en del ställen är det tydligen populärt att fråga chans på varandra och hon ”blev ihop” med en kille som sedan skrev en massa i allra högsta grad olämpliga saker till henne. Självklart anmäler vi allt som händer, men jag känner också att jag vill få lite insikt och insyn i vad som händer på de olika sajterna för att ordentligt kunna bilda mig en uppfattning. Så här sitter jag nu, med en profil som säger att jag är en tjej på 8 år, och surfar runt bland en massa barn och plötsligt känns allt jättekonstigt – känner mig nästan som värsta pedofilen! Men till mitt försvar får jag väl ändå säga att jag INTE kommer med några skamliga förslag utan mest bara flyter omkring i denna för mig helt okända värld.

    Category Blandat | Tags: ,, | 7 Comments

  10. Be inte om ursäkt!

    juni 16, 2010 by mammispammis

    Läste en krönika av Amanda Widell och det slog mig att hon har så himla rätt. Vad är det som gör att vi mammor är så rädda för att vara obekväma på våra arbetsplatser när vi måste skynda iväg för att hämta våra barn eller stannar hemma med dem när de är sjuka? Hon skriver så väldigt klokt om detta här.

    Category Blandat | Tags: ,,,, | 5 Comments

Older Entries
Newer Entries