10-år gammal och relativt ny inom sin sport börjar nu dottern få känna på den bistra verkligheten inom sporten. Det jag pratar om är slalom, något som hon fullkomligen älskar att hålla på med – än så länge. För två år sedan anmälde vi henne till en skidskola som stadens slalomklubb arrangerar. Med suveräna tränares hjälp lärde hon sig grunderna och de förde också över sin glädje för sporten på henne så det var inget tvivel om att hon ville fortsätta. Hon har tränat två kvällar i veckan under förra säsongen och även under denna, men då snön kom sent i år handlar det ju bara om ungefär tre veckor hittills.
Jag och maken har sedan den här säsongen började märkt en markant förändring mot förra året. Dels har den alldeles fantastiska tränaren som hon hade då slutat och dels har vi tyckt oss kunna ana ett stort elittänk av bl.a huvudtränaren. Maken hörde honom en kväll nämna något om ”plogarna” till en annan tränare, något i stil med ”Plogarna måste vi flytta ner”. De som alltså var lite försiktigare än de andra och inte släppte på för fullt dög inte i sin åldersgrupp utan skulle flytta ner till de yngre. I gruppen ”plogare” ingår min dotter.
Igår hände det så, dottern blev insatt i en annan grupp – tillsammans med ”huvudfotingar” som min man uttryckte det – alltså idel mindre barn. Och så fick hon börja om från början, samma tråkiga övningar som tidigare. Det slutade så klart med tårar och tandagnissel ”Varför får jag inte vara med mina kompisar?”.
Vi är ju inte dummare än att vi inser att det här är en taktik från klubbens sida. Flytta ner de ungar som inte ser ut att ha potential att bli nästa Maria PH (det är hennes klubb vi talar om), men låt dem fortsätta att tävla med sin åldersgrupp. Då blir de uttråkade på träningarna och utklassade på tävlingarna – och så slipper vi dem!
Så för att inte dotterns förtjusning till den här sporten ska omvandlas till att hon tröttnar på den och lägger skidorna på hyllan gör vi det enda rätta – säger upp henne från klubben och i stället låter henne åka till backarna tillsammans med sina kompisar och bara njuta och ha roligt. Så – UHSK – taktiken lyckades!
