Den texten såg jag i en blogg och snabbt blev det lite av ett favoritcitat för mig – för visst är det väl så? Alla har vi nog något som vi inte så gärna delar med oss av till andra, för några kan det handla om ganska små och obetydliga saker och för andra lite större och tyngre erfarenheter.
Jag tycker nog inte att man nödvändigtvis måste blotta hela sin själ för någon utan gärna kan hålla ett och annat för sig själv, så länge man inte mår dåligt av det förstås. Men ibland skulle det vara ganska intressant att få höra vad folk döljer inom sig och kanske skulle det vara lättare att förstå varandra om man också vet vad den andra bär omkring på för bagage. Hur som helst så kommer nog mina oberättade historier att också i fortsättningen förbli oberättade, de är så noga undanstoppade så de lär nog aldrig hitta vägen ut i alla fall. (Oberättade – känns som ett väldigt norrländskt ord).
Jo helt klart skulle man nu förstå mer varför en människa är, gör och beter sig om den gör om man visste även det innersta. Helt säkert är historierna inte av det glada slaget, vilket troligen formar personligheten rätt mycket kan man tänka, samtidigt gör ju detta att det kan vara tungt att dela med sig av dem. Även tungt för den som eventuellt får förtroendet att höra dem – man måste ju kunna hantera och förhålla sig till dem också.
Du är klok som en bok, Eva!
Ja eller hur
Snygg ny design.