Plötsligt har jag blivit tillintetgjord, förvandlad till ett elakt monster som bara vill illa. Jag har fått andra människor att känna sig kränkta och ignorerade, jag har fått dem att känna att de inte duger och inte kan.
Jag ställer mig frågan – hur gick det till? Hur kan de, som knappt känner mig, lägga in så felaktiga värderingar i mina ord och handlingar? Jag bara undrar…
Ibland blir det galet. Du kan förmodligen inte göra så mycket, mer än be om ursäkt om du inte uttryckt dig så de förstår. Sedan får du väl släppa det, och se om tiden kan gjuta olja på vågorna. Är det människor som står dig nära, som du ”måste” umgås med, är det riktigt knepigt. Är det mer perifera bekanta: skit i dem!
Ja du, man upphör aldrig förvånas. Men jag lyder ditt sista råd – absolut.
Nämen, hur har det kunnat bli så galet? Det måste verkligen vara någon/några som inte känner dig så väl, annars tror jag inte man skulle kunnat dra så felaktiga slutsatser! Hoppas det löser sig, på ett sätt eller ett annat.
Tack Stina, ja det löser sig – på mitt sätt.