Jag älskar verkligen att läsa böcker, men jag har kanske ett lite annat förhållningssätt till böckerna än många andra. Jag blir lite snål och köper inte inbundna böcker utan väntar tills de kommer ut i pocketupplaga, vill jag läsa en bok genast den kommit ut ställer jag mig i kö för att låna den på biblioteket i stället. Jag sparar sällan böckerna, vill någon annan ha dem när jag läst ut dem får de dem gärna – så slipper de samla damm i bokhyllan. För mig är själva boken inte viktig, det är innehållet som är det väsentliga. Jag läser aldrig om böcker, med ett undantag ”Fjärilen i glaskupan” – den bok som funnits längst i min ägo och som jag aldrig gör mig av med.
Sedan är det en annan sak som säkert kan te sig besynnerlig för många – jag tycker inte om att få böcker av andra. Visst, ibland kan det hända att jag önskar mig någon speciell bok och får jag den så blir jag så klart jätteglad. Men att få ett paket med en för mig helt främmande bok gör mig lite nervös, detta för att jag känner att även om jag alls inte gillar den här boken så måste jag genomlida den eftersom det är en present – annars känner jag mig otacksam och oartig. Ibland har det så klart hänt att jag blivit överraskad och verkligen gillat den bok som jag fått och det är ju toppen. Men risken finns som sagt att det är en bok som alls inte faller mig i smaken och då blir det bara jobbigt. Därför köper jag helst mina böcker själv.
För något år sedan var det en snäll vän (hej Eva!) som skickade mig någon form av kedjebrev som innebar att alla som fick det där brevet skulle skicka iväg en bok till en eller flera personer (jag minns inte så noga) och det skulle i slutänden leda till att jag skulle få massor med böcker från andra människor. Det var så klart i all välmening som hon skickat det till mig, men jag fick nästan hurven – hemska tanke, ska ANDRA välja böcker åt mig, det kan ju bli hur tokigt som helst!
Gillar att ha böcker omkring mig, blir lite ombonat, nästan som en inredningsdetalj men det ska vara böcker jag läst eller ska läsa. Skulle inte köpa ett gäng böcker bara för att inreda med.
Eftersom maken sparar på de flesta av sina böcker så har vi dem ju ändå, så jag vet inte hur det skulle kännas att vara helt utan.
Då vet jag vad jag inte ska köpa i present åt dig
Jag är som du. Nästan. Jag tycker om att få böcker av andra. Gillar jag dem inte, så struntar jag i att läsa dem. Så oartig är jag. Och jag vill behålla alla. Blir så ombonat, som Eva säger, och så tycker jag det är kul att barnen kan botanisera där. Och när vänner pratar om en bok kan jag säga:
- Den har jag. Vill du låna?
Det sistnämnda betyder att jag förlorat böcker. Och jag minns inte till vem. Det är trist.
Nu gav du mig ett inläggsuppslag!!! ;o)
Jag tycker det är kul med en bokhylla fylld med böcker.. När jag rensade inför flytten så rök ju nästan 600 böcker.. Jag plockade bara ut de jag verkligen ville ha kvar, främst dokumentärböcker, och de författare som jag samlar på och som jag vet kommer ut med nya böcker som jag kommer att vilja ha. Har numera lite ”space” i hyllan; möjligheter att kunna fylla på!
)
Är som du när det gäller att få böcker i present.. *ryser* Du får väl läsa mitt inlägg så förstår du..
)
Skojsigt att höra vilket förhållande ni har till böcker.
Jag älskar också böcker, köper gärna och önskar mig gärna. Jag brukar bli glad om jag får en bok som jag ej önskat mig för då kan jag ha turen att hitta en ny bekantskap. Jag sparar på alla böcker, men har nu äntligen börjat sälja av en del. Fast vissa böcker kommer jag nog alltid ha kvar, tex, Per Anders Fågelströms: Mina drömmars stad serien, den älskar jag och den läser jag gärna igen.
M-L: Det är bara att jag nästan får ångest eftersom jag avskyr att läsa ”dåliga” böcker (alltså sådana som ej faller just mig i smaken) och känner då kravet på mig att jag MÅSTE läsa den för att jag fått den. Men visst har du rätt – det kan ju bli åt andra hållet också, att jag blir positivt överraskad.