Hur man enkelt låter sig tjatas ihjäl inom loppet av 45 minuter och dessutom 500 kronor fattigare – gå till fel frisör! Det gjorde jag härom dagen och det känns surt.
Jag har nu bott i den här stan i mer än sex år och det tog mig ungefär 5½ år att hitta en frisör som jag trivs med. Jag har jagat runt på stans alla salonger, bland olika frisörer, och har aldrig riktigt känt att det varit så där perfekt som jag vill att det ska vara. Men nu har jag alltså äntligen hittat min oas här i stan, och det är precis så de marknadsför sig också:
”Vi vill vara den skönaste
tillflyktsorten i Umeå.
För det är väl så? Att klippa sig kan vara en otroligt skön avkoppling. Vi vill att xxxxxxxxxxxxx ska kännas just som ett vattenhål, där man kan droppa vardagsstressen innanför dörren och istället låta sin personlighet träda fram. En salong där du får känna dig speciell – med hårbottensmassage, avslappnande musik och familjär stämning.”
Nu råkade jag dock få lite bråttom sist när jag skulle bli klippt och det fanns ingen tid för mig just den dagen så jag chansade på en annan salong i stället och besvikelsen blev stor. Jag fick en frisör som från det jag satte mig i stolen för att tvätta håret, tills det jag betalade, gick på om produkter som hon ville sälja till mig. Hennes mun gick i ett, hon var som en vandrande reklampelare – jag led mig igenom mina 45 minuter! Men förlusten blev nog hennes/salongens i slutänden – inga produkter lyckades hon kränga till mig och inte lär jag komma tillbaka heller.
Taxichaufförer och frisörer borde ha sån fingertoppskänsla så de fattar när de ska vara tysta och när de ska prata.
Absolut.
varför skrev du inte ut vilken salong det handlade om?? ;o)
Jag vet faktiskt inte Pia, är väl så van att avidentifiera allting – Anna-Märtas var det.
Det värsta jag visste på TC var när man råkade ut för en sån däringa pladdertacka på massagen som vi hade där. Då, om någon gång, borde det väl ändå råda kallprats-förbud?
Och taxichaufförer ja…don´t get me started…!