När jag gick förbi almanackan på väggen i köket såg jag att det är Edla som har namnsdag och då kom jag att tänka på den enda Edla jag har träffat i mitt liv. Det var när jag var liten, kanske i 7-9-årsåldern. Hon var sömmerska och kom hem till oss några gånger då och då och sydde upp en liten kollektion till var och en i familjen, och även lite till hushållet. Hon bodde inte i Luleå (där vi bodde då) utan någonstans i Gällivaretrakten, så hon packade en väska, satte sig på tåget och kom och sov hos oss några nätter medan hon sydde och såg till att våra garderober förnyades. Sedan åkte hon hem för att återkomma nästa säsong. Låter ganska lyxigt, tycker jag.
Inga kommentarer »
Inga kommentarer ännu.
