Könsstympning

Jag läste i tidningen idag att fr.o.m 1 oktober ska alla landsting kunna erbjuda icke medicinsk omskärelse av pojkar. Detta till stor del beroende på att man vill undvika att ingreppet görs ändå och då av icke medicinskt utbildade personer.

Jag inser att detta är en fråga som är oerhört svår och komplicerad rent etiskt. För min egen del tycker jag att könsstympning, oavsett det gäller flickor eller pojkar, är helt förkastligt. Även om ingreppets art och dess följder skiljer sig vida när det gäller flickor och pojkar så tycker jag inte att det ska göras på pojkar heller. Att stympa ett barns kropp borde vara förbjudet, det är ett oåterkalleligt ingrepp som barnet sedan får leva med resten av sitt liv. I stället för att införa den här lagen som nu ska träda i kraft anser jag att man skulle införa en lag som säger att all könsstympning beslutad av föräldrar ska vara olaglig med påföljande straff och att beslutet ska fattas av individen själv i myndig ålder.

Resonemanget kring den här lagen är för mig helt absurd. Man tycker alltså att det ska utföras av läkare på våra landsting för att förhindra att det görs av icke medicinskt utbildade människor. Det fanns ju tidigare en debatt huruvida man skulle börja dela ut kanyler till missbrukare så de inte utsatte sig för risker genom att dela kanyler och därmed riskera svåra sjukdomar och infektioner, men det förkastades. Är det inte lite samma sak då? Den här pappan i Uppsala som låst in sina barn av rädsla för att låta dem gå i svensk skola och därmed låta dem bli påverkade av vårt syndiga leverne kanske ska få fortsätta att göra det då? För OM man tvingar honom att sätta barnen i svensk skola och de ”försvenskas” så kanske han tar deras liv i stället. Vi kan väl ändå inte grunda våra lagar och bestämmelser på att göra det näst värsta för att eliminera risken att det värsta händer?

Eller är jag helt ute och cyklar?

http://www.expressen.se/halsa/1.1650619/lakare-vagrar-utfora-omskarelse