<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Dra sitt strå till stacken</title>
	<atom:link href="http://www.mammispammis.se/2009/06/dra-sitt-stra-till-stacken/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.mammispammis.se/2009/06/dra-sitt-stra-till-stacken/</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Wed, 08 Feb 2012 18:06:14 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
	<item>
		<title>Av: Eva</title>
		<link>http://www.mammispammis.se/2009/06/dra-sitt-stra-till-stacken/#comment-10</link>
		<dc:creator>Eva</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jun 2009 21:35:47 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mammispammis.se/?p=56#comment-10</guid>
		<description>Håller med dig i stort, absolut. Människan är ju en social varelse (nåja, de flesta i alla fall :) och man måste till viss del inordna sig. Dock kan det kanske vara så att skapa kontakt och ge av sig själv inte ligger för alla människor. Man förstår inte vad det kan göra med en grupp att inte delta, man är en enstöring. Det blir problematiskt och svårt att komma åt. Vad jag menade med &quot;säger för mycket&quot; var inte så mycket prata mycket utan berätta för mycket, det kan bli knepigt det också. Lagom är bäst i mellanmjölkens land :)</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Håller med dig i stort, absolut. Människan är ju en social varelse (nåja, de flesta i alla fall <img src='http://www.mammispammis.se/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':)' class='wp-smiley' />  och man måste till viss del inordna sig. Dock kan det kanske vara så att skapa kontakt och ge av sig själv inte ligger för alla människor. Man förstår inte vad det kan göra med en grupp att inte delta, man är en enstöring. Det blir problematiskt och svårt att komma åt. Vad jag menade med &#8221;säger för mycket&#8221; var inte så mycket prata mycket utan berätta för mycket, det kan bli knepigt det också. Lagom är bäst i mellanmjölkens land <img src='http://www.mammispammis.se/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':)' class='wp-smiley' /> </p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: MammisPammis</title>
		<link>http://www.mammispammis.se/2009/06/dra-sitt-stra-till-stacken/#comment-9</link>
		<dc:creator>MammisPammis</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jun 2009 20:45:49 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mammispammis.se/?p=56#comment-9</guid>
		<description>Jag tycker inte att det är en så stor grej, det handlar inte om att begå våld på sig själv eller förställa sig utan bara försöka ta ett steg att skapa någon form av kontakt. Det är ju vuxna människor jag pratar om och livet innebär möten med andra människor, hela tiden, och då är det ju ändå så - enl min alldeles egna åsikt - att man måste kunna ge och man måste kunna ta. Så fort man är fler än en person i ett sammanhang har ju var och en ett ansvar för att det ska funka i gruppen. Det skapar stor osäkerhet när det är någon som ställer sig utanför och inte riktigt vill göra sig delaktig i gruppen. Men jag menar absolut inte att man måste dela med sig av hela sitt liv och släppa alla hämningar, precis som jag skrev...det räcker med något litet någon gång då och då. Och vad du menar när du frågar &#039;om man säger för mycket då?&#039; förstår jag inte riktigt. Jag tror alldeles säkert att det finns de som tycker att jag pladdrar på alldeles för mycket i tid och otid och kanske skriver de någonstans en blogg om såna som mig, men det får jag ta.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag tycker inte att det är en så stor grej, det handlar inte om att begå våld på sig själv eller förställa sig utan bara försöka ta ett steg att skapa någon form av kontakt. Det är ju vuxna människor jag pratar om och livet innebär möten med andra människor, hela tiden, och då är det ju ändå så &#8211; enl min alldeles egna åsikt &#8211; att man måste kunna ge och man måste kunna ta. Så fort man är fler än en person i ett sammanhang har ju var och en ett ansvar för att det ska funka i gruppen. Det skapar stor osäkerhet när det är någon som ställer sig utanför och inte riktigt vill göra sig delaktig i gruppen. Men jag menar absolut inte att man måste dela med sig av hela sitt liv och släppa alla hämningar, precis som jag skrev&#8230;det räcker med något litet någon gång då och då. Och vad du menar när du frågar &#8216;om man säger för mycket då?&#8217; förstår jag inte riktigt. Jag tror alldeles säkert att det finns de som tycker att jag pladdrar på alldeles för mycket i tid och otid och kanske skriver de någonstans en blogg om såna som mig, men det får jag ta.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Eva</title>
		<link>http://www.mammispammis.se/2009/06/dra-sitt-stra-till-stacken/#comment-8</link>
		<dc:creator>Eva</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jun 2009 18:47:49 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mammispammis.se/?p=56#comment-8</guid>
		<description>Håller med dig till stor del - men ska man alltså begå våld på sig själv och förställa sig för att passa in? Vem bestämmer var gränsen går? Om man säger för mycket då? Eller om man tror att ingen bryr sig om eller är intresserad vad jag har att säga - ska man bidra ändå?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Håller med dig till stor del &#8211; men ska man alltså begå våld på sig själv och förställa sig för att passa in? Vem bestämmer var gränsen går? Om man säger för mycket då? Eller om man tror att ingen bryr sig om eller är intresserad vad jag har att säga &#8211; ska man bidra ändå?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

